SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
bellis
bell·­is substantiv ~en; pl. ~ el. ~ar en växt, tusen­sköna
Singular
en bellisobestämd form
en bellisobestämd form genitiv
bellisenbestämd form
bellisensbestämd form genitiv
Plural
bellis (bellisar)obestämd form
bellis (bellisars)obestämd form genitiv
bellisen (bellisarna)bestämd form
bellisens (bellisarnas)bestämd form genitiv