publicerad: 2015
dadel
dadel
[dad´el el. da´del]
substantiv
~n dadlar • en frukt
Singular | |
---|---|
en dadel | obestämd form |
en dadels | obestämd form genitiv |
dadeln | bestämd form |
dadelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
dadlar | obestämd form |
dadlars | obestämd form genitiv |
dadlarna | bestämd form |
dadlarnas | bestämd form genitiv |