SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
duka
duka verb ~de ~t täcka bord med duk; placera ut tallrikar och bestick
Finita former
dukarpresens aktiv
dukaspresens passiv
dukadepreteritum aktiv
dukadespreteritum passiv
dukaimperativ aktiv
Infinita former
att dukainfinitiv aktiv
att dukasinfinitiv passiv
har/hade dukatsupinum aktiv
har/hade dukatssupinum passiv
Presens particip
dukande
Perfekt particip
en dukad + substantiv
ett dukat + substantiv
den/det/de dukade + substantiv
duka av ta bort tallrikar och bestick från bord
Infinita formeratt duka avinfinitiv aktivPresens participavdukandePerfekt participen avdukad + substantivett avdukat + substantivden/det/de avdukade + substantiv
duka fram jfr duka upp
Infinita formeratt duka framinfinitiv aktivPresens participframdukandePerfekt participen framdukad + substantivett framdukat + substantivden/det/de framdukade + substantiv
duka under gå under, för­olyckas
Infinita formeratt duka underinfinitiv aktivPresens participunderdukandePerfekt participen underdukad + substantivett underdukat + substantivden/det/de underdukade + substantiv
duka upp skapa mål­tid; äv. bildl.: ​duka upp en o­trolig historia
Infinita formeratt duka uppinfinitiv aktivPresens participuppdukandePerfekt participen uppdukad + substantivett uppdukat + substantivden/det/de uppdukade + substantiv