publicerad: 2015
egenart
egen|art
substantiv
~en ~er • särprägel, särart
Singular | |
---|---|
en egenart | obestämd form |
en egenarts | obestämd form genitiv |
egenarten | bestämd form |
egenartens | bestämd form genitiv |
Plural | |
egenarter | obestämd form |
egenarters | obestämd form genitiv |
egenarterna | bestämd form |
egenarternas | bestämd form genitiv |