SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
fika
1fika substantiv ~t el. ~n; pl. fikor ⟨vard.⟩ kaffe el. te med till­tugg​ – Alla sammansättn. med fika- hör till 1fika.
Singular
ett fika (en fika)obestämd form
ett fikas (en fikas)obestämd form genitiv
fikat (fikan)bestämd form
fikats (fikans)bestämd form genitiv
Plural
fikorobestämd form
fikorsobestämd form genitiv
fikornabestämd form
fikornasbestämd form genitiv
2fika verb ~de ~t ⟨vard.⟩ dricka kaffe el. tefika efter ngt ivrigt trakta efter ngt
Finita former
fikarpresens aktiv
fikaspresens passiv
fikadepreteritum aktiv
fikadespreteritum passiv
fikaimperativ aktiv
Infinita former
att fikainfinitiv aktiv
att fikasinfinitiv passiv
har/hade fikatsupinum aktiv
har/hade fikatssupinum passiv
Presens particip
fikande