SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
hatt
hatt substantiv ~en ~ar finare huvud­bonad; översta del t.ex. på svamp; ​samla all­ting under en hatt samla allt på ett ställean­hängare av hatt­partiet​ – Nästan alla sammansättn. med hatt- hör till hatt 1.
Singular
en hattobestämd form
en hattsobestämd form genitiv
hattenbestämd form
hattensbestämd form genitiv
Plural
hattarobestämd form
hattarsobestämd form genitiv
hattarnabestämd form
hattarnasbestämd form genitiv