publicerad: 2015
hurring
hurr·ing
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ kraftig örfil
Singular | |
---|---|
en hurring | obestämd form |
en hurrings | obestämd form genitiv |
hurringen | bestämd form |
hurringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hurringar | obestämd form |
hurringars | obestämd form genitiv |
hurringarna | bestämd form |
hurringarnas | bestämd form genitiv |