SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
idyll
idyll [idyl´] substantiv ~en ~er lantligt frid­full och o­konstlad till­varo el. plats
Singular
en idyllobestämd form
en idyllsobestämd form genitiv
idyllenbestämd form
idyllensbestämd form genitiv
Plural
idyllerobestämd form
idyllersobestämd form genitiv
idyllernabestämd form
idyllernasbestämd form genitiv