SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kläm
kläm [kläm´] substantiv ~men ~mar besvärlig situation: ​komma i klämfart, kraft: ​hon fram­förde sången med klämkort samman­fattning av för­slag⟨vard.⟩ krav som fram­förs i riks­dagen el. kommun­fullmäktige
Singular
en klämobestämd form
en klämsobestämd form genitiv
klämmenbestämd form
klämmensbestämd form genitiv
Plural
klämmarobestämd form
klämmarsobestämd form genitiv
klämmarnabestämd form
klämmarnasbestämd form genitiv