publicerad: 2015
motighet
mot·ig·het
substantiv
~en ~er motig
Singular | |
---|---|
en motighet | obestämd form |
en motighets | obestämd form genitiv |
motigheten | bestämd form |
motighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
motigheter | obestämd form |
motigheters | obestämd form genitiv |
motigheterna | bestämd form |
motigheternas | bestämd form genitiv |