SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
nyckel
nyckel substantiv ~n nycklar ett redskap för att öppna lås; en typ av verk­tyg; äv. bildl.: ​nyckeln till fram­gångmest i sms.; ​viktig, av­görande (före­teelse): ​nyckel­spelare​ – De flesta sammansättn. med nyckel- hör till nyckel 2.
Singular
en nyckelobestämd form
en nyckelsobestämd form genitiv
nyckelnbestämd form
nyckelnsbestämd form genitiv
Plural
nycklarobestämd form
nycklarsobestämd form genitiv
nycklarnabestämd form
nycklarnasbestämd form genitiv