SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oförstörbarhet
o|­för·­stör·­bar·­het substantiv ~en oförstörbar
Singular
en oförstörbarhetobestämd form
en oförstörbarhetsobestämd form genitiv
oförstörbarhetenbestämd form
oförstörbarhetensbestämd form genitiv