SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
olägenhet
o|­lägen·­het substantiv ~en ~er nack­del, o­behag, svårighet
Singular
en olägenhetobestämd form
en olägenhetsobestämd form genitiv
olägenhetenbestämd form
olägenhetensbestämd form genitiv
Plural
olägenheterobestämd form
olägenhetersobestämd form genitiv
olägenheternabestämd form
olägenheternasbestämd form genitiv