publicerad: 2015
pliktförgätenhet
plikt|för·gäten·het
substantiv
~en plikt 1 förgäta
Singular | |
---|---|
en pliktförgätenhet | obestämd form |
en pliktförgätenhets | obestämd form genitiv |
pliktförgätenheten | bestämd form |
pliktförgätenhetens | bestämd form genitiv |