publicerad: 2015
plint
plint
substantiv
~en ~ar • ett gymnastikredskap; fyrkantigt underlag för kolonn, sockel
Singular | |
---|---|
en plint | obestämd form |
en plints | obestämd form genitiv |
plinten | bestämd form |
plintens | bestämd form genitiv |
Plural | |
plintar | obestämd form |
plintars | obestämd form genitiv |
plintarna | bestämd form |
plintarnas | bestämd form genitiv |