publicerad: 2015
satkäring
sat|kär·ing
el. sat|kärr·ing
substantiv
~en ~ar • satmara
Singular | |
---|---|
en satkäring (en satkärring) | obestämd form |
en satkärings (en satkärrings) | obestämd form genitiv |
satkäringen (satkärringen) | bestämd form |
satkäringens (satkärringens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
satkäringar (satkärringar) | obestämd form |
satkäringars (satkärringars) | obestämd form genitiv |
satkäringarna (satkärringarna) | bestämd form |
satkäringarnas (satkärringarnas) | bestämd form genitiv |