publicerad: 2015
sloka
sloka
verb
~de ~t • särsk. om blomma: hänga slapp el. nedböjd – Alla sammansättn. med slok- hör till sloka.
Finita former | |
---|---|
slokar | presens aktiv |
slokas | presens passiv |
slokade | preteritum aktiv |
slokades | preteritum passiv |
sloka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sloka | infinitiv aktiv |
att slokas | infinitiv passiv |
har/hade slokat | supinum aktiv |
har/hade slokats | supinum passiv |
Presens particip | |
slokande |