publicerad: 2015
stormning
storm·ning
substantiv
~en ~ar • till storma 2
Singular | |
---|---|
en stormning | obestämd form |
en stormnings | obestämd form genitiv |
stormningen | bestämd form |
stormningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stormningar | obestämd form |
stormningars | obestämd form genitiv |
stormningarna | bestämd form |
stormningarnas | bestämd form genitiv |