SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
stubbe
stubbe substantiv ~n stubbar åter­stod av träd efter ned­huggning; ​på stubben ⟨vard.⟩ genast, ögon­blickligen
Singular
en stubbeobestämd form
en stubbesobestämd form genitiv
stubbenbestämd form
stubbensbestämd form genitiv
Plural
stubbarobestämd form
stubbarsobestämd form genitiv
stubbarnabestämd form
stubbarnasbestämd form genitiv