SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
totalvägrare
tot·­al|­vägr·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑vägrarna totalvägra
Singular
en totalvägrareobestämd form
en totalvägraresobestämd form genitiv
totalvägrarenbestämd form
totalvägrarensbestämd form genitiv
Plural
totalvägrareobestämd form
totalvägraresobestämd form genitiv
totalvägrarnabestämd form
totalvägrarnasbestämd form genitiv