SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ubikvitet
ubikv·­itet [‑ite´t] substantiv ~en ⟨relig.⟩ allestädes­närvaroresurs t.ex. luft som är till­gänglig nästan över­allt
Singular
en ubikvitetobestämd form
en ubikvitetsobestämd form genitiv
ubikvitetenbestämd form
ubikvitetensbestämd form genitiv