SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vandringsman
vandr·ings|­man substantiv ~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen förr ofta som (relig.) symbol för människan
Singular
en vandringsmanobestämd form
en vandringsmansobestämd form genitiv
vandringsmannenbestämd form
vandringsmannensbestämd form genitiv
Plural
vandringsmänobestämd form
vandringsmänsobestämd form genitiv
vandringsmännenbestämd form
vandringsmännensbestämd form genitiv