publicerad: 2021  
anseende an­seendet
an|­se·end·et
substantiv
an`seende
● grad av upp­skattning som någon/något åt­njuter
JFR berömmelse, rykte 2
anseende (som någon/något)
anseende (som någon)
anseende (som något)
en ut­bildning med gott an­seende bland studenterna; åt­njuta stort an­seende
○ äv. gott rykte
rädda sitt an­seende
utan an­seende till person något ålderdomligt, ur­sprungligen biblisktutan hän­syn till vem personen i fråga ärel. vilken ställning han/hon har eller dylikt: på här­bärget kunde alla få hjälp, utan an­seende till person
belagt sedan 1541