publicerad: 2021  
apa apan apor
ap·an
substantiv
a`pa
1 typ av människo­liknande, pälsklätt djur med god klättrings­förmåga
människoapa; vrålapa
snattrande apor; barnen matade aporna med nötter och bananer
○ äv. om (förment) apliknande, härmande etc. person ned­sättande
härmapa
den apan försökte ställa in sig hos chefen
alla känner apan (men apan känner ingen) alla känner en känd person (men den kända personen känner bara ett få­tal personer)de flesta människor han möter på stan hälsar på honom men det är bara några få han vet namnet på – alla känner apan, apan känner ingen
lukta/smaka apa var­dagligtlukta/smaka illaden dåliga sophanteringen fick hela om­rådet att lukta apa
spela apa göra sig tillför att väcka munterhet el. upp­märksamhet: det var synd att han all­tid skulle spela apa på lektionerna
vig som en apa se vig
belagt sedan ca 1520 (Svenska Medeltids Dikter och Rim); fornsvenska apa; all­mänt germ. ord: tyska Affe, engelska ape
2 mest historiskt segel som kan föras på mesanstaget eller (som gaffel­segel) på stor­masten på stora segel­fartyg
belagt sedan 1765; av lågtyska, nederländska aap; till apa 1