publicerad: 2021  
avdela avdelade avdelat
verb
a`vdela
1 välja ut för visst ända­mål särsk. med av­seende på person el. grupp med viss upp­gift
någon avdelar någon/något (för/till något/att+verb)
någon avdelar någon (för något)
någon avdelar någon (för att+verb)
någon avdelar någon (till något)
någon avdelar någon (till att+verb)
någon avdelar något (för något)
någon avdelar något (för att+verb)
någon avdelar något (till något)
någon avdelar något (till att+verb)
någon avdelar någon (att+verb) någon avdelar någon (som någon)
två man av­delades (för) att bevaka ut­gången
belagt sedan 1475 (Stockholms Stads Tänkeböcker); fornsvenska afdela; till 1av 1 och dela
2 ofta lös förbindelse, se dela av dela upp i av­delningar
någon/något avdelar något (med något)
någon avdelar något (med något)
något avdelar något (med något)
ett kombinerat vardags- och matrum av­delat med en bok­hylla
belagt sedan 1800
avdelaavdelande, avdelning