publicerad: 2021
beröra
berörde berört, presens berör
verb
berö´ra 
1
komma eller vara i direkt kontakt med något föremål; vanligen med händerna
livsfarligt att beröra ledningen; medicinen hade inte berörts av människohand
○
ibland med föreställning om helande verkan eller dylikt
prästen berörde den sjukes panna
○
äv. bildligt
något berör något
ytterligheterna berör varandra
belagt sedan 1749;
fornsvenska beröra 'omtala; beröra'
2
kortfattat behandla i resonemang
här ska bara ett par aspekter beröras; uppsatsen berör tvåspråkighetsproblemet
belagt sedan 1506
brev från rikets råd (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)
3
ha inverkan på person el. annan företeelse
JFR
1gälla 1,2
konflikten berör flera parter; nedläggningen av fabriken berörde hela samhället
○
ibland spec. med inverkan på känslor
händelsen berörde honom illa; han kände sig obehagligt berörd
belagt sedan 1871
beröraberörande, beröring
