publicerad: 2021  
bete sig betedde betett, presens beter
verb
bete´ sig
● uppföra sig på visst sätt
någon beter sig sätt
han kan bete sig som en riktig liten gentle­man; rocksångarna brukade bete sig som det föll dem in
○ ofta med bi­betydelse av klander bära sig åt
hur beter du dig egentligen med den där kork­skruven?
belagt sedan 1619; till te 'visa'; jfr ur­sprung till te sig
bete sigbeteende