publicerad: 2021  
bifalla biföll bifallit bifallen bifallna, presens bifaller
verb
bi`falla
sär­skilt juridik besluta om formellt god­kännande av något förslag eller dylikt, fram­lagt till högre beslutande organ
någon bifaller något
förbundsstyrelsen bi­föll motionen; åklagaren yrkade att hov­rätten skulle bi­falla åtalet i sin helhet
belagt sedan 1719; av lågtyska bivallen med samma betydelse, eg. 'an­sluta sig till någon'
bifallabifall