publicerad: 2021  
bläck bläcket
bläck·et
substantiv
● starkt färgad vätska för bestående skrift ofta mörkt blå el. svart
bläckhorn
skriva med bläck
○ äv. om pasta för kulspets­pennor
en kul­penna med rött bläck
○ äv. i ett yttrande för kort tids­rymd
knappt hade bläcket hunnit torka på av­talet förr­än båda parter bröt det
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska bläk; av fornengelska blæc 'svart; bläck'; jfr engelska black 'svart'; av okänt urspr.