SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 bowling bowlingen bowl·ing·en substantiv [båv´-] ● ett kägelspel där det gäller att rulla ett stort klot mot ett antal (vanligen 10) uppställda käglor för att slå ner så många som möjligt av dem bowlinghall; bowlingklot; discobowling spela bowling belagt sedan 1925; av engelska bowling med samma betydelse, till bowl 'klot'; jfr ursprung till boll, bulle SO Alfabetisk lista bovstreck subst. bovstreck (streck) bowla verb bowlare subst. bowlare (bowla) bowling subst. bowlinghall subst. bowlinghall (bowling) bowlingklot subst. bowlingklot (bowling) bowlingklot (klot) Till alla ordböcker