publicerad: 2021  
1burka burkade burkat
burk·ar
verb
bur`ka
1 mindre brukligt ofta perfekt particip lägga (mat) på burk
JFR konservera 2
någon burkar något
burkade bönor
○ äv. bildligt var­dagligt spela in
en komedi­serie med burkade skratt
belagt sedan 1945
2 var­dagligt balansera med hjälp av sin kropps­tyngd ibland genom att hänga utan­för kanten; med av­seende på (sido­vagn på) motor­cykel el. segel­jolle
någon burkar
besättningen burkade rejält för att hålla jollen på rätt köl
belagt sedan 1970-talet
2burka burkan burkor
burk·an
substantiv
bur`ka
● en hel­täckande (muslimsk) kvinno­dräkt med nät el. galler för ögonen
JFR niqab
burkan var obligatorisk under taliban­regimen i Afghanistan
belagt sedan 1996; av hindi burqa med samma betydelse