publicerad: 2021  
censor censorn censorer
substantiv
cen`sor
● person med bestämda över­vakande upp­gifter
○ spec. (förr i Sverige) person med upp­gift att förhands­granska (och rätt att förbjuda) litterärt verk av­sett för masspridning
censorsämbete; filmcensor
○ spec. äv. (förr i Sverige) person med upp­drag (av Skol­överstyrelsen) att över­vaka förhör för student­examen
censorn ville under­känna två av eleverna på latin­linjen
○ ur­sprungligen om en av två höga romerska ämbets­män
belagt sedan ca 1740; av lat. cen´sor 'granskare; över­vakare', till cense´re 'granska; värdera'; jfr ur­sprung till censur, census, recensera