publicerad: 2021
census
ingen böjning, utrum
cens·us
substantiv
cen`sus 
1
regel som kräver viss förmögenhet för rösträtt eller valbarhet i inte fullt demokratiska samhällssystem (i Sverige till 1918)
censusbestämmelse; censusstreck
belagt sedan 1850;
av lat. cen´sus 'folkräkning; förmögenhet', till cense´re 'granska; värdera'; jfr ursprung till
censor
2
insamling av uppgifter om medborgarna i ett land spec. i romarriket om mantals- och skattskrivning
○
spec. äv.
folkräkning
belagt sedan 1784
