publicerad: 2021  
chansning chansningen chansningar
chans·ning·en
substantiv
[∫aŋ`s-] el. [∫an`s-]
försök som inte har allt­för stor ut­sikt att lyckas men som i bästa fall kan ge mycket gott resultat
en chansning (någon/något/att+verb/sats)
en chansning (någon)
en chansning (något)
en chansning (sats)
en chansning (på att+verb)
en ren chansning; att bjuda slam var en vild chansning, men den gick hem
belagt sedan 1948