publicerad: 2021  
charm charmen
charm·en
substantiv
naturlig inne­boende förmåga att behaga och väcka positiva känslor hos person, före­mål etc.
charmfull; charmgosse
charmen (med någon/något)
charmen (med någon)
charmen (med något)
koppla på charmen; hon föll för hans charm; hon är inte vacker men hon har charm; det gamla kråk­slottet har massor av charm; pjäsen är en bagatell fram­förd med en smittande charm
de grå tinningarnas charm det att vara grå­hårig (och åldras) på ett charm­fullt sätti fråga om man: han är en stilig man med de grå tinningarnas charm
belagt sedan 1734; av franska charme 'tjus­kraft; förtrollning'; av lat. car´men '(troll)sång'
Borgar­klassens diskreta charm. Svensk titel på film från 1972 av Luis Buñuel