publicerad: 2021  
cirkulera cirkulerade cirkulerat
verb
cirkule´ra
● röra sig i sluten bana
cirkulera (någonstans)
redan på 1600-talet visste man att blodet cirkulerar i ett slutet krets­lopp
○ äv. ut­vidgat spridas in­om sluten grupp
boken cirkulerade bland klubbmedlemmarna; rykten om stats­ministerns av­gång cirkulerade i huvud­staden
○ äv. ytterligare ut­vidgat i fråga om rörelse i all­mänhet
polisen tvingade folk­massan att cirkulera; bilen cirkulerade i centrum
belagt sedan 1728; ur lat. circula´ri 'vandra om­kring', till cir´culus, se ur­sprung till cirkel
cirkuleracirkulerande, cirkulering, cirkulation