publicerad: 2021  
dagning dagningen
dag·ning·en
substantiv
da`gning
● tid på dygnet när det ljusnar efter natten
SYN. gryning
(i/vid) dagningen
(i) dagningen
(vid) dagningen
de bröt upp från lägret i dagningen
○ ofta med tanke på ljuset
den första bleka dagningen
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska daghning; till daghas och ändelsen -ning som betecknar skeende