SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 dekanus bestämd form dekanus, utrum dek·an·us substantiv [-ka´-] el. [-ka`-] ● dekan dekanus (för/vid något) dekanus (för något) dekanus (vid något) belagt sedan 1593; se ursprung till dekan SO Alfabetisk lista dekalogen subst. dekameter (deka-) dekan subst. dekanat subst. dekantera verb dekanus subst. dekapitera verb dekis subst. deklamation subst. deklamatorisk adj. deklamatör subst. Till alla ordböcker