publicerad: 2021  
1dubbel dubbelt dubbla
adjektiv
dubb´el
● som består av eller känne­tecknas av två enheter av (mer el. mindre) samma slag
JFR enkel 1
dubbelfönster; dubbelsäng
dubbla säkerhets­anordningar; ett hus med dubbel in­gång
○ spec. äv. om verksamhet, känsla m.m. som verkar i två mot­satta riktningar ibland med klandrande bi­betydelse
dubbelagent; dubbelnatur; dubbelspel; dubbeltydig
○ äv. som rent måtts­ord två gånger den an­givna om­fattningen
han fick betala dubbla beloppet; delad glädje är dubbel glädje; hon är dubbelt så gammal som sin son (adverbial)
○ äv. i fråga om andra an­tal än två i sammansättn.
JFR flerfaldig
mångdubbel; tredubbel
○ spec. i ett skämtsamt ut­tryck
han är en tung OS-kandidat i dubbel bemärkelse
dubbel bok­föring se bokföring
dubbel mynt­fot se myntfot
dubbelt upp dubbelt så mycketde nya behållarna rymmer dubbelt upp jäm­fört med de gamla
dubbla budskap se budskap
dubbla mått­stockar se måttstock
dubbla rosor se ros
dubbla tulpaner se tulpan
ha dubbla bottnar se botten
ha dubbla lojaliteter se lojalitet
vika sig dubbel av skratt se skratt
belagt sedan 1508 (brev från slottsfogden i Åbo Josef Pedersson till Svante Nilsson (Grönblad)); fornsvenska dobel, dubel; av franska double med samma betydelse; av lat. dup´lus 'två­faldig'
2dubbel dubbeln dubblar
dubbl·ar
substantiv
dubb´el
● spel med två spelare på varje sida i normalt individuella boll­spel, t.ex. tennis
JFR 2singel 1
dubbelfinal; damdubbel; herrdubbel
spela dubbel
belagt sedan 1936; se ur­sprung till 1dubbel!!