SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

duellant duellanten duellanter

du·ell·ant·en

substantiv

duellan´t

● mest historiskt person som ut­kämpar duell i heders­sak; särsk. med värja, pistol eller dylikt

belagt sedan ca 1700

SO

Alfabetisk lista

  dubiös adj.
  dublett subst.
  duchesse subst.
  ducka verb
  duell subst.
  duellant subst.
  duellant (duellera)
  duellera verb
  duellskytte subst.
  duenna subst.
  duett subst.

  Till   alla ordböcker