SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

epifyt epifyten epifyter

epi·fyt·en

substantiv

epify´t

● växt som lever på en annan växt utan att ta näring från den

JFR parasit, saprofyt

orkidéer är ofta epifyter

belagt sedan 1881; till grek. epi´ 'på' och phyton´ 'växt'

SO

Alfabetisk lista

  epiduralbedövning subst.
  epiduralblockad subst.
  epifani subst.
  epifania subst.
  epifys subst.
  epifyt subst.
  epigon subst.
  epigondiktning (epigon)
  epigoneri subst.
  epigrafik subst.
  epigram subst.

  Till   alla ordböcker