publicerad: 2021  
finkamma finkammade finkammat
verb
fi`nkamma
● kamma med fin­kam
någon finkammar något
○ sär­skilt bildligt noga söka igenom terräng och dylikt
polisen fin­kammade om­rådet med spår­hundar
belagt sedan 1938; 1940 i bildlig bemärkelse
finkammafinkammande, finkamning