publicerad: 2021
finnas
fanns funnits, presens finns äv. finnes
verb
●
förekomma (någonstans) i sinnevärlden och vara tillgänglig
någon/något finns (någonstans)
någon finns (någonstans)
något finns (någonstans)
det finns inga spöken; finns det pengar till renoveringen?; programmet finns tillgängligt på nätet; det finns planer på en fortsättning; han finns på jobbet hela dagen
○
spec.
leva
hans morfar finns inte längre
○
äv. med angivande av (konkret el. abstrakt) position
förekomma på viss plats
tavlan finns en trappa ned; det finns många jobb inom vården
○
äv. om abstrakta företeelser
det finns inget skäl att misströsta
inte finnas på kartan
se
karta
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus));
fornsvenska finnas; till
finna