publicerad: 2021  
fiol fiolen fioler
fiol·en
substantiv
fio´l
ett mindre stråk­instrument med ofta högt ton­läge och ljus klang anv. in­om både klassisk musik och folk­musik
SYN. violin
fiolbyggare; fiollåda; förstafiol
spela fiol
i sammansättn. äv. om andra stråk­instrument med liknande egenskaper
äv. bildligt om före­mål med liknande form vanligen i sammansättn.
fiolstag; fårfiol
spela andra fiolen ha en mer under­ordnad ställningpartiet lockades inte av att spela andra fiolen i en ny regering
spela första fiolen ha en ledande ställninghan tyckte att nu var det dags för oppositionen att spela första fiolen
stå för fiolerna betala det helabröllopet var på­kostat och brudens väl­bärgade föräldrar stod för fiolerna
belagt sedan ca 1620; av lågtyska viole, franska viole med samma betydelse; trol. av provensalskt urspr.; jfr ur­sprung till 1fela!!, viola, violin; stå för fiolerna (1786) efter franska payer les violons 'betala för fiolerna'
Nå, skruva fiolen,
hej, spel­man, skynda dej!
Kära syster, hej!
Svara inte nej,
svara ja, så bli vi glada. Carl Michael Bellman, Fredmans epistlar (1790), nr 2