publicerad: 2021  
forcera forcerade forcerat
verb
[fårse´-]
1 öka arbetsinsatsen på (något) för att nå målet tidigare
någon forcerar något
stats­rådet ville forcera arbetet på den nya lagen
i sport­sammanhang ofta i absolut konstruktion
någon forcerar
hemma­laget forcerade starkt mot slutet och lyckades nå oavgjort
ibland med ton­vikt på resultatet med partikel, sär­skiltfram
någon forcerar fram något
forcera fram ett beslut
belagt sedan 1772; av franska forcer 'tvinga; betvinga', till force 'styrka, kraft'; till lat. for´tis 'stark'
2 med kraft­ansträngning passera hinder
någon forcerar något
man lyckades forcera driv­isen och rädda de nöd­ställda
äv. tränga in i
forcera fästningen
äv. med konstruktions­växling med partikel, sär­skiltin få att passera hinder eller dylikt
någon forcerar in något
hon lyckades forcera in bollen
belagt sedan 1680
3 avslöja kod eller dylikt
någon forcerar något
forcera ett chiffer
belagt sedan 1938
forceraforcerande, forcering