publicerad: 2021  
friköpa friköpte friköpt, presens friköper
verb
fri`köpa
köpa sig full­ständig ägande­rätt till något, särsk. jord, som man tidigare arrenderat eller dylikt
någon friköper någon/något (från något)
någon friköper någon (från något)
någon friköper något (från något)
de har en sommar­stuga på fri­köpt tomt
äv. all­männare köpa (någon) fri från fångenskap eller dylikt
en fri­köpt slav
i religiösa samman­hang äv. bildligt
Kristus har fri­köpt oss från lagens förbannelse
belagt sedan ca 1755
friköpafriköpande, friköpning, friköp