publicerad: 2021  
frondör frondören frondörer
frond·ör·en
substantiv
frondö´r
● person som fronderar
en frondör (mot någon/något)
en frondör (mot någon)
en frondör (mot något)
frondörerna i partiet hotade att splittra riksdags­gruppen
belagt sedan ca 1780; av franska frondeur med samma betydelse; se ur­sprung till frondera