publicerad: 2021  
frånvaro från­varon
från|­varon
substantiv
frå`nvaro
● vistelse på annan plats än den förväntade
MOTSATS närvaro JFR bortavaro
(under) någons frånvaro
frånvaro (av någon/något) (från något)
frånvaro (av någon) (från något)
frånvaro (av något) (från något)
beslutet fattades under ord­förandens från­varo
○ spec. i skol­sammanhang
frånvarohantering; skolfrånvaro
hög från­varo; ogiltig från­varo; an­mäla från­varo; från­varo utan giltigt förfall; klass­föreståndaren rapporterade från­varon
○ spec. äv. i juridiska samman­hang
han an­hölls i sin från­varo, miss­tänkt för mord
○ spec. äv. om vistelse på annan plats än arbets­platsen etc.
frånvarodag; frånvarofrekvens; frånvarorapportering; sjukfrånvaro
vikariera vid någons från­varo
○ äv. bildligt, sär­skilt avsaknad
absolut från­varo av humor
lysa med sin från­varo väcka upp­märksamhet genom sin från­varoVasa­loppet närmade sig, men snön lyste med sin från­varo
belagt sedan 1381 (öppet brev från en finsk sjumannanämnd om en tvist om gods (Finlands medeltida urkunder)); böjnings­form av fornsvenska franvara; jfr ur­sprung till bortavaro; till 4vara 1