publicerad: 2021  
frälsa frälste frälst, presens frälser
verb
fräl`sa
● rädda från syndigt liv till kristet
frälsare
någon frälser någon/något (från något)
någon frälser någon (från något)
någon frälser något (från något)
frälsa sin själ
○ äv. om­vända till kristen tro
halleluja, jag är frälst
○ ibland ironiskt
en ny ekonomisk teori som skulle frälsa världen
○ äv. all­männare, ofta i sport­jargong var­dagligt rädda
NN frälste hemma­laget med ett seger­mål i sudden death
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska frälsa, till fräls 'fri', sammansättn. av fri och hals, urspr. 'med fri hals'
frälsafrälsande, frälsning
Fräls oss ifrån ondo. Bibeln (1917 års övers.), Matteus 6:13 (ur Fader vår)