publicerad: 2021  
fånge fången fångar
fång·en
substantiv
fång`e
● person som berövats friheten särsk. med stöd av (någon form av) lag
JFR 2intern
fångdräkt; fångläger; fångvaktare; livstidsfånge
fånge (i något) fånge (hos någon)
politiska fångar; de låste in fångarna i cellen; fångarna fri­gavs
○ spec. om tillfånga­tagen fiende­soldat i krig eller dylikt
krigsfånge
ta fångar; en segrande armé är skyldig att behandla fångarna väl
○ äv. bildligt
han är fånge i sin egen hjälp­löshet; många politiker är det förflutnas fångar
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska fange; av lågtyska vangen 'fången; fängslad'; till 1fånga!!
Släpp fångarne loss, det är vår!
Var mänska i sin själ
i grunden vill så väl! Birger Sjöberg, ur Fridas bok (1922); första raden anv. som titel på film av Tage Danielsson (1975)